Som en högpresterande idrottsman #LandetEkoMjölk

Ängavallen helalf.se

Just nu har Arla en kampanj för ekologisk mjölk, #LandetEkoMjölk, där de radar upp fina exempel på vad som har hänt sen den ekologiska mjölken introducerades. Ett exempel är att vår statsminister numera kallar sig feminist. Ett annat är Anja Pärssons nyfödda son med frun Filippa. Jag skulle vilja påstå att den reklamfilmen saknar motstycke och saknar all den relevans vi som upplysta konsumenter eftersöker.

Idag är Sverige inte bara ett öppnare och mer tolerant land i många avseenden, utan också det land där konsumtionen av ekologisk mjölk ökat mest i hela världen. Och vi tror att det hänger ihop. För grunden för ett bra och hållbart samhälle är omtanke. Omtanke till djur, natur och varandra. Oavsett om det handlar om sexuell läggning, kravmärkning eller mångfald på arbetsplatsen.

Reklam spelar roll, vare sig vi vill det eller inte, och reklamen för mjölk har under de senaste 30 år legat på den luddiga gränsen till folkhälsoinformation. ”Mjölk ger starka ben.” Den höga benskörheten nämns aldrig. Inte sällan används somriga bilder på ett nationalromantiskt landskap där korna betar i en hage utan slut. Dessa bilder används även på vintern. I övrigt får vi ingen information om var de, eller andra djur, är eller har det under resten av året. Samma sak med ekologiska produkter. Vi har genom reklamen fått lära oss att ekologiskt är bra men vi vet inte riktigt vad det innebär för djuren. De ”har det bättre”.

För att bena ut vad ekologisk mjölk innebär för korna och kalvarna (tjurarna nämns inte) har jag kopierat texten från KRAVs sida om ekologisk mjölk som LRF Mjölk hänvisade till på Twitter när jag frågade. Jag har fetat det jag tycker är viktigt att veta. Vi kan väl kika på den? Mina kommentarer är kursiverade.

Såhär produceras ekologisk mjölk

Ekologisk mjölk kommer från kor som fötts upp ekologiskt. I tankbilen och i mejeriet hålls den ekologiska mjölken hela tiden skild från övrig mjölk vare sig man gör grädde, fil eller något annat av den. På den ekologiska gården där korna lever ska de ha det bra och kunna bete sig naturligt. De ska också huvudsakligen få äta sådant foder som de är skapade för att kunna smälta.

”Bete sig naturligt.” En ko avlas fram för att producera så mycket mjölk som möjligt. Hon tvångsinsemineras för att producera kalvar och mjölk till människan men får inte umgås med sina barn. Under vinterhalvåret får hon stå instängd med djur hon själv inte har valt att umgås med. Hennes kropp anses vid fem års ålder vara uttjänt då hon omöjligt kan nå upp till de produktionskrav bonden har satt på henne men är ofta frisk i övrigt. Därför slaktas hon istället för att leva i 20 år till. ”Bete sig naturligt.”

”Äta foder de är skapade för att kunna smälta.” Vi får hoppas att människan är god nog att ge sina djur den mat som passar deras kroppar när hon valt att ta ansvar för deras liv.

Kons naturliga beteende

Kon är ett socialt flockdjur som behöver röra sig fritt för att t ex inrätta sig i flockens rangordning. Kor måste därför kunna gå ut på bete åtminstone under sommarhalvåret och kunna gå ut och röra på sig även på vintern. När kalven föds vill kon slicka den torr och skydda den och både ko och kalv mår bra av att kalven diar. Kalvar på en KRAV-certifierade gård får dia under minst ett dygn.

”Kon är ett socialt flockdjur som behöver röra sig fritt.” De väljer inte flock och under största delen av livet står de instängda utan möjlighet att kunna röra sig så mycket som de skulle önska.

”När kalven föds vill kon slicka den torr och skydda den.” Att en mamma tar hand om sitt nyfödda barn ser vi överallt i naturen. Enbart inom produktionen av djur har människan mage att kalla det naturligt att barnet tas ifrån henne under det första dygnet.

”Ko och kalv mår bra av att kalven diar. KRAV-kalvar får dia under minst ett dygn.” Den här typen av okritisk fakta summerar djurproduktion för mig och övertygar mig om att aldrig någonsin dricka mjölk eller äta mjölkprodukter igen. 

Den ekologiska kon äter ekologiskt foder

Kor är idisslare och har fyra magar där fodret i tur och ordning omvandlas till näring med hjälp av bakterier och enzymer. Idisslares magar är anpassade att smälta fiberrika gröna växter och därför är grovfoder kors naturliga föda. Grovfoder växer på vallen och består av gräs och klöver som betas, torkas till hö eller konserveras till ensilage. De vita bollarna som ligger på åkrarna efter skörd är vall som konserveras till ensilage med hjälp av mjölksyrebakterier (som surkål) i den lufttäta balen. Ekologiska kor äter ofta mer grovfoder än kor som inte hålls ekologiskt.

Dagens kor producerar väldigt mycket mjölk. En ekologisk ko mjölkar i genomsnitt ca 8000 liter mjölk om året, en icke-ekologisk ko ungefär 1000 liter mer. Många kor mjölkar över 10 000 liter om året. För att kon ska orka med denna prestation behöver hon mycket energi och protein, som en högpresterande idrottsman. Därför behöver kon oftast också ett tillskott av mer koncentrerat foder som finns i t ex säd. Men om andelen koncentrerad näring i förhållande till grovfoder blir för stor, utsätts kon för påfrestningar som kan leda till hälsoproblem. I utfodringen vid ekologisk produktion förses kon med energi och protein till så stor del som möjligt genom grovfodret och måste då kunna äta stora mängder.

”Dagens kor producerar väldigt mycket mjölk.” På 1930-talet beräknades en ko mjölka runt 2 500 kg/ko och år. Nu (2011) är siffran runt 9 000. (Källa: Jordbruksverket) 2015 är siffran 10 000 liter enligt KRAVs hemsida. Detta räknas också som en del av kons naturliga beteende och avel nämns inte alls. 

”För att kon ska orka med denna prestation behöver hon mycket energi och protein, som en högpresterande idrottsman.” Den här meningen får mig att vilja skrika rakt ut. Den bygger helt på människans KRAV på henne och ligger inte alls i hennes intresse. När hon inte ”orkar” längre belönas hon med döden.

”Ett tillskott av mer koncentrerat foder med hög andel näring i förhållande till grovfodret kan leda till hälsoproblem.” Hur kan vi få ut ännu mer mjölk ur den här kroppen? Vi leker med deras liv. Det absolut mest intressanta med detta är att hon sliter hela sitt liv för att producera en produkt som säljs i princip gratis.

”Måste äta stora mängder.” Hon behöver också röra på sig mycket mer än hon har möjlighet till när hon är instängd inomhus men det skulle innebära att hon då behövde äta mer vilket är en kostnad för bonden. Kor kan utan problem vara ute året runt, vi har som bekant deras hud på oss som skydd mot kyla.

I mjölkproduktion som inte är ekologisk utfodras korna ofta med koncentrerat protein från sojabönor som importeras från bl a Brasilien. Där odlas sojan i ensidig odling med hjälp av kemiska bekämpningsmedel som skadar både människor och natur. Av sojan tillverkas sojamjöl med hjälp av kemiska extraktionsmedel. Sådant sojamjöl får inte ingå i ekologiskt foder. Däremot kan ekologiskt odlad soja ingå i foder till ekologiska kor.

Ekologiska gårdar strävar i stället efter att vara självförsörjande med så lite inköpt foder som möjligt. Minst hälften av fodret odlas på den egna gården. Fodret är helt ekologiskt odlat, dvs odlat utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.

”Utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.” Att så mycket som möjligt av den mat vi ger till djuren odlas såhär är av intresse för människan då hon äter djuren och det de producerar.

Kalven

För att producera mjölk måste kon få en kalv varje år. Ekologiska kor får föda sin kalv i avskildhet i en speciell kalvningsbox där de får vara ifred och lära känna varandra den första tiden. Den ekologiska kalven får dia minst 1 dygn för att få i sig den första näringsrika råmjölken. Den skyddar kalven mot infektioner. När kalven skiljts från sin mor får den leva i grupp med andra kalvar. Till minst 12 veckors ålder får den fortsätta att dricka riktig komjölk genom att dia en amko eller suga på en konstgjord spene. När kalven får riktig komjölk blir den friskare och växer fortare än om den föds upp på pulvermjölk. I icke-ekologisk uppfödning kan kalvarna få stå ensamma i små boxar och de får nästan alltid mjölk gjord på pulver. Medan kalvar på konventionella gårdar vistas inne i ladugården även på sommaren, ska kalvar på KRAV-gårdar släppas ut från det de är fyra månader gamla.

”För att producera mjölk måste kon får en kalv varje år.” Ingen kommentar om hur detta går till? 

”Ekologiska kor får föda sin kalv i avskildhet där de får lära känna varandra den första tiden.” Under minst ett dygn. Sen får de leva med andra kalvar som också saknar sin mamma.

”Suga på en konstgjord spene.” Deras sugbehov är enormt stort. Nästan så att man kunde tro att de hade behov av att få vara kvar med sin mamma.

”När kalven får komjölk blir den friskare och växer fortare.” Komjölk är kalvens bröstmjölk. Vi känner igen fördelarna från vår egen mjölkproduktion, bröstmjölk för människobebisar. Inget annat djur dricker mjölk från en annan art. Den är som gjord för kalvens behov.

Utegång och bete under sommarhalvåret

Motion, frisk luft och sol är hälsosamt för kor. Den som sett kor släppas ut från vinterstallet på det första vårbetet kan lätt förstå att utevistelse och motion är en del av kons välbefinnande. Kor vandrar också långa sträckor under betandet och till och från mjölkningsplatsen. Det är nyttigt och naturligt för kon. Ekologiska kor och ungdjur ska under betessäsongen vara ute på bete minst halva dygnet. På KRAV-certifierade gårdar ska korna få i sig minst hälften av sitt dagliga grovfoder genom att beta. Därför behöver en KRAV-gård mer betesmark än vad mjölkgårdar brukar ha. När korna betar i hagarna bidrar korna samtidigt till att hålla landskapet öppet och att gynna den biologiska mångfalden.

”Motion, frisk luft och sol är hälsosamt för kor.” Ändå är det bara beteskrav under halva året.

”Kor vandrar långa sträckor under betandet.” Det här är kors naturliga beteende i ett nötskal och att vägra dem det hälften av året är en form av plågeri. 

”Korna bidrar till att hålla landskapet öppet och att gynna den biologiska mångfalden.” Detta gör även får och hästar men enbart i koproduktionen nämns det som en anledning att döda dem.

Under vintern inne i lagården

Ekologiska kor är inne i lagården kortare tid än andra kor, även under hösten kan de nämligen gå ut en stund varje dag för att få frisk luft och motion. Lagården ska vara ren, dragfri och ljus med bra ventilation. Korna ryktas och klövarna ses om regelbundet. Då får också skötaren en kontakt med djuret vilket är värdefull för båda. Förr stod de flesta kor bundna under lagårdsvistelsen, men numera får de oftast röra sig fritt även inne i lagården och ligga i bås på en bekväm madrass eller på halm. För bönder som har ett mindre antal kor kan det vara alltför dyrt att bygga om sin lagårdännu så länge får kor på en del små gårdar stå uppbundna i lagården under vintern under förutsättning att de rastas utomhus två gånger i veckan.

”Röra sig fritt inne i lagården.” Påminner om en klass med skolbarn som ”får röra sig fritt” inne i klassrummet istället för att gå ut och springa av sig på rasten. 

”Ligga i bås på en bekväm madrass eller på halm.” De får ligga på betong och eftersom de ”får röra sig fritt” ligger de mjukt på bajs. Till skillnad från säg en äng.

”Det kan vara alltför dyrt att bygga om sin lagård.” Om du väljer att föda upp djur så vänta tills du har tillräckligt med pengar eller låna ihop tillräckligt så att dina djur slipper stå uppbundna, dvs utan möjlighet att ens vända på sig under ett halvår, annars gör du ingen en tjänst. ”Att vara bonde är ett kall, en livsstil”, säger bönder. Att vara bonde är ett enormt ansvar för andras liv starkt kopplat till en ekonomisk prestation, säger jag.

”Under förutsättning att de rastas utomhus två gånger i veckan.” Inte undra på att de är så glada vid kosläppet. 

Förebyggande hälsovård

Grundregeln är att korna ska födas upp och leva hela sina liv på den egna gården. Då minskar risken för att smitta sprids mellan olika grupper av djur. Enstaka djur kan dock köpas in för att möjliggöra ett bra avelsarbete. Men det finns också andra saker som påverkar hur korna mår. Med rörelsefrihet, utevistelse och en diet baserad på grovfoder, samt god skötsel och bra rutiner lägger en ekologisk djurbonde grunden för en god djurhälsa.

Om ett djur blir sjukt ska det naturligtvis snabbt behandlas och få den medicin det eventuellt behöver, men djuren får inte behandlas rutinmässigt eller i förebyggande syfte med t ex avmaskningsmedel. Om kon behandlas med antibiotika eller andra läkemedel tar det dubbelt så lång tid att få sälja mjölken som ekologisk jämfört med vad som gäller för annan mjölk.

Känner du igen dig i den bild reklamen målar upp? Är det ”lite bättre” att köpa ekologiskt eller har du högre krav? Om du vill läsa mer om vad KRAV innebär för grisar och kor rekommenderar jag mitt inlägg om Ängavallen där bilden ovan är tagen!

Read More

Vilken härlig semester!

Innan regnet.Vi tog en fika på Miranda, det hemmasnickrade vegancafét på hjul vid älven. Det smakade nougat, citron och fluff. #vadveganeräter i Umeå.

På 4H-gården serverar de bland annat veganska biskvier och morotskaka. Uppskattas enormt av oss som hellre pussas med djur!Kokosstekt tempehburgare med sötpotatisfries och chipotlemajonäs. #vadveganeräter på Båten i Umeå.

Cykling är svårslaget! Borde inte forsen vid Baggböle vara perfekta platsen att yoga på?

Kolakakor, bounty och chocolate chip cookies. #vadveganeräter framför Game of ThronesSå fort regnet upphörde cyklade vi till Pilgatans bokcafé. Regeln är att alltid köpa något så att de finns kvar även nästa besök.

Det har varit helt underbart i Västerbotten men det är något alldeles speciellt med att komma hem – till egen säng, egen ansiktsmask, egen popcornskål. Ska på min bästis möhippa i morgon och är så nöjd över att jag inte har råkat försäga mig i sociala medier om vad vi ska göra!

Read More

Kan lösningen på miljöproblemen vara så enkelt som veganism?

Det är Emily, som kallar sig Bite Size Vegan, helt övertygad om. Ledande fråga, your honor! Hur kommer det sig då att miljöorganisationerna uppmanar oss att duscha mindre och ta cykeln istället för att tipsa om veganska recept?

På 11 minuter rabblar Emily upp en mängd fascinerande fakta om hur jorden påverkas av att vi föder upp djur för produktion och urfiskar haven. På sin hemsida hänvisar hon till var hon fått respektive fakta ifrån. Ett riktigt hästjobb!

De här ämnena tar hon upp i videon ovan:

  • Klimatförändring
  • Vattenförbrukning
  • Fracking
  • Överfiskade hav
  • Avfallshantering
  • Arters utrotning
  • Miljöförstöring, markanvändning och avskogning

Emily markerar att den gemensamma nämnaren för dessa miljöproblem är djurhållning och ger en väldigt enkel lösning. En vegansk kost motsvarar 50% mindre koldioxid och använder 1/11 olja, 1/13 vatten, och 1/18 mark jämfört med en köttätare. Vad vi äter är inte längre ett personligt val utan ett ansvar, särskilt om du kallar dig för miljökämpe, trädkramare eller liknande.

Vi sparar vatten, spannmål, skogsmark och CO2-utsläpp på att äta växtbaserat. Vi dödar varken djur eller miljö. Kika på videon och fundera på om det kan vara värt att bli vego.

Read More

Sommarens projekt: att sy en baddräkt!

baddräkt helalf.se

Favoritbaddräkten ovan från förra sommaren gav inspiration till årets sommarprojekt: att sy en egen. Eller snarare, att låta min killes mamma sy för att hon är så grym på det. När vi var i New York i juni gjorde jag en avstickare till Mood, uppträdde som ett barn i en godisaffär på deras swimwear-avdelning (läs om det här) och fick med mig flera kilo fina tyger hem.

baddräkt helalf.se

baddräkt helalf.se

Äntligen var det nu så dags att ta med den stora svarta Mood-påsen med tyger upp till Umeå! Under semestern har Christina sytt och jag har provat och så har hon sytt lite till. Nu är baddräkten klar, hurra, och jag är supernöjd med resultatet!

Baddräkt helalf.se Baddräkt helalf.se

Eftersom jag hade så mycket tyg var det lika bra att sy en till på en gång. Tusen tack för det!

Baddräkt helalf.se Baddräkt helalf.se

Hon ritade av min baddräkt på mönsterpapper och dubbelkollade att delarna stämde överens med originalet, sen nålade hon ihop den, sydde sömmarna och stämde av med mig under processen att allt satt som det skulle.

När hon förklarar det låter det så lätt!

Baddräkt helalf.se

Nu hoppas jag att solen kommer tillbaka så att vi kan gå och bada!

Read More

Sommar på Ängavallen

Någonstans i Sverige...

Äntligen var det dags för årets första besök på Ängavallen! Med hjälp av lite tajming så sken faktiskt solen hela dagen och gjorde besöket precis lika mysigt som vanligt.

Ängavallen helalf.se

Hej!

Ängavallen helalf.se

Jag började med att hälsa på det här gänget och så fort jag kliade den svarta grisen bakom örat la hon sig ner för att få mer. (Det ska sägas att en kille med knorrig snopp också var rätt glad i henne.)

Hänger med grisarna på @angavallen i dag.

Höjdpunkten är ju alltid att få mysa med de små kultingarna, så söta!

Kolla benföringen!

Kolla benföringen på den här lilla! När hon skrek och ville komma ner skyndade jag mig att göra som hon sa. Alla grisar har självklart en önskan om att få leva sitt liv på sina villkor. Annars säger de tydligt ifrån.

Nämen, hej!

De här kompisarna!

Gullungen.

Lilla parveln!

Ängavallen helalf.se

När vi åt lunch hittade jag några nytryckta broschyrer som jag har längtat efter att läsa. Hur ser djurens situation ut på Ängavallen jämfört med KRAV och svenska regler? Jag tycker ju att det är ett sådant fantastiskt statement att Ängavallen har gått ur KRAV för att KRAV har för låga krav. Det säger i princip allt?

Många svenskar väljer KRAV för att reklamen säger att det är bättre för djuren och naturen men hur många vet vad det innebär, egentligen? Nedan kan du enkelt jämföra och se hur grisarna har det på Ängavallen!

Möjligheter att böka utomhus

Ängavallen: Alla dagar året runt
KRAV: 4 månader under sommarhalvåret
Svenska regler: Aldrig

99% av grisarna som föds i Sverige får aldrig någonsin gå ut. Visste du att de trivs utmärkt med att busa i snön? Om bara tillfälle ges

Foder till grisarna

Ängavallen: 100% ekologiskt och vegetabiliskt foder från gården
KRAV: 85% ekologiskt foder
Svenska regler: 100% kemiskt besprutat och gödslat foder

Notera att KRAV inte har 100% vegetabiliskt foder. Med andra ord, grisarna på Ängavallen är veganer!

Kastrering

Ängavallen: Aldrig
KRAV: Ja, med bedövning
Svenska regler: Ja, med bedövning

I praktiken sker majoriteten av all kastrering utan bedövning, trots att bönderna erbjuds extra bidrag.

Parning/betäckning

Ängavallen: Naturlig parning/betäckning
KRAV: Konstgjord befruktning (insemination)
Svenska regler: Konstgjord befruktning (insemination)

Människan våldför sig på djur för att garantera produktionstakten istället för att låta det ske naturligt. Det viktigaste här är, som alltid, att den ekonomiska kalkylen går ihop snarare än att djuren får leva ut sitt naturliga beteende. Vare sig det är att vara kåt, få böka eller busa med syskonen i halmen.

Slakttransport

Ängavallen: Aldrig
KRAV: Slakttransport
Svenska regler: Slakttransport

Vid transport sker många av de olyckor man läser om. Långa transporter leder oundvikligen till stress och skador. 

Slakt

Ängavallen: Stress- och ångestfri slakt på gården
KRAV: Industrislakt
Svenska regler: Industrislakt

Kika på Walls of glass för att se hur det rutinmässigt går till på ett vanligt svenskt slakteri. 

Sälja kött från medicinerade djur

Ängavallen: Aldrig
KRAV: Ja, med dubbel karenstid
Svenska regler: Ja, med enkel karenstid

Förhoppningsvis ger det här en ganska tydlig översikt över hur grisarna har det på Ängavallen, samtidigt som du får en sammanfattning av hur den övriga produktionen ser ut dagligdags. 

Var är korna?

Här stod korna och betade förra året.

För en som älskar att prata om djur var det här en perfekt inramning. Mer på bloggen om detvid tillfälle!

Eftersom de byter plats och Ängavallens ägor är så stora var korna svåra att hitta i år men vi fick en guidad tur av Mathias. Tack!

Som jag älskar dessa fantastiska djur.

Ser du nummerlappen i örat? Den är ett krav för alla djur som ska slaktas så att slakterierna kan identifiera ursprunget. Trots att Ängavallen har ett eget gårdsslakteri och inte skickar iväg sina kor får de inte ha namnet på djuret istället för numret för att inga andra bönder efterfrågar det.

Ängavallen helalf.se

Det här är bland det bästa jag vet. Att sitta på ängen och prata djurrätt med en bonde som verkligen bryr sig. (Jag vet att andra bönder också bryr sig om djuren, precis som köttätare älskar djur, på sitt sätt.) Vi pratade bland annat om att de funderar på att börja odla vegetabilier, det låter riktigt spännande!

Så hur ser det ut för korna på Ängavallen? Låt oss titta lite närmare!

Ko och kalv tillsammans

Ängavallen: Kalven diar sin mor så länge kon själv vill, vilket normalt sett är 6-8 månader. Det första 10 dygnen får kalven all mjölk. Därefter använder de 2/3 av morgonmjölken, resten får kalven.
KRAV: Efter ett dygns diande skiljs ko och kalv.
Svenska regler: Separation direkt efter födseln.

Här är skillnaden på vad som anses naturligt för djuren enorm. Ett av de värsta sätten vi plågar djuren på dagligen är just det här.

Utevistelse

Ängavallen: Året runt
KRAV: 4-6 månader
Svenska regler: 2-4 månader

Bregottfabriken i ett nötskal.

Bränna bort hornen

Ängavallen: Aldrig
KRAV: Ja, med bedövning
Svenska regler: Ja, med bedövning

Jag pratade med en KRAV-bonde som påpekade att skillnaden mellan KRAV och svenska regler är att djuren får ännu mer bedövning. Vill inte ens tänka på varför dosen som ges till majoriteten av djuren inte räcker men skillnaden mellan Ängavallen och KRAV är tydlig. Aldrig.

Kastrering av kalvar

Ängavallen: Aldrig
KRAV: Ja, med bedövning
Svenska regler: Ja, med bedövning

Parantes. När kalven tas ifrån sin mamma har han ett enormt sugbehov vilket leder till att han suger på allt han kommer åt. Därför är det viktigt att inga spikar eller krokar finns i boxen. Om han delar den med sina syskon händer det att han suger på deras könsorgan.

Om kalven är en hona går hon samma öde som sin mamma till mötes och blir tvångsinseminerad. Vid c:a fem års ålder anser industrin att hon är uttjänt eftersom hennes kropp inte orkar hålla samma höga produktionstakt varvid hon går till slakt. Slut på parantes.

Parning/betäckning

Ängavallen: Naturlig parning/betäckning
KRAV: Konstgjord befruktning (insemination)
Svenska regler: Konstgjord befruktning (insemination)

Få tänker på att korna tvingas till graviditet för att producera mjölk till människan. Få tänker på att den mjölken är till för kalvarna, dvs en helt annan art. Vi är genetiskt lika apor men inte så lika kor?

Slakttransport

Ängavallen: Aldrig
KRAV: Slakttransporter
Svenska regler: Slakttransporter

Jag kan inte räkna hur många gånger jag läst om högdräktiga kor som skickas till slakt med fullgångna foster, trots att det är mot lagen.

Slakt

Ängavallen: Stress- och ångestfri slakt på eget gårdsslakteri
KRAV: Industrislakt
Svenska regler: Industrislakt

Visste du att 65% av all köttfärs kommer från mjölkkor? Det innebär att om du som vegetarian stödjer mjölkindustrin stödjer du automagiskt köttindustrin. Den kopplingen görs aldrig av reklambyråer.

Sälja mjölk och kött från medicinerade kor och kalvar

Ängavallen: Aldrig som livsmedel
KRAV: Ja, efter dubbla karenstiden
Svenska regler: Ja, efter enkla karenstiden

Ängavallen helalf.se

Självklart tycker både KRAV-bönder och konsumenter att de gör mer för djuren men hur svårt är det att vara snäppet bättre än industrin i stort? Den nivån kallade vi normal för bara en generation sedan. Jag hoppas att det här klargjorde varför jag som vegan trivs så otroligt bra på Ängavallen!

Read More

Yo Malmö!

Fina!

Att jag har med mig baddräkten till Malmö är endast en symbolisk handling då termometern knappt stiger över 20 grader här men det känns lite som sommar ändå.

Gamla väster. För stockrosorna blommar på Gamla Väster!

Rosigt.

Och rosrosorna med.

Checkar av ett besök på @koldicecreams. Så god glass! Valde piña colada, saltlakrits och jordgubbar med grönpeppar. #vadveganeräter i Malmoe.

Och på Köld kan man få glass baserad på cashew eller kokos och den är riktigt fin!

Yoga helalf.se Yoga helalf.se Yoga helalf.se Det är så himla schysst att jag kan bo hos Sara varje gång jag är i Malmö, jag trivs så bra här. Hon har ingen yogamatta men däremot har hon ett ganska nylagt golv som doftar gott när jag sakta sänker kroppen mot marken. Funderar för övrigt på att köpa en ny matta (då jag egentligen aldrig ägt en egen utan lånat från min syrra och kille). Enligt Amazon är den här från Ashram bäst. Skål för semestern! Ostburgare och violmilkshake på Beer Ditch. #vadveganeräter i Malmö. Det passade fint att skåla in semestern med violmilkshake på Beer Ditch! Alla med situationstecken säger att samma rätt måste testas på Pixel kafé så det blir säkert så. 

Glasnudelsallad på Satori.  #vadveganeräter i Malmö

Glasnudelsallad på Satori.

Vegburgare på Kao's. #vadveganeräter i Malmö. Burgare på Kao’s. 

Frasig tofu med alger, dill och färskpotatis på Kao's. #vadveganeräter i Malmö

Frasig tofu på Kao’s.

Astrid & aporna

Alla veganer vet vad den här bilden betyder! Astrid & aporna har utförsäljning av världens godaste choklad för ynka 9:90 så en bunt sådana kommer följa med hem i bagaget. I morgon väntar det allra bästa på resan – Ängavallen!

Read More

Livet blir inte detsamma efter döden

Efter regnet. #kolonin

Regnet vräker ner. Så obarmhärtigt att hon skulle dö två dagar innan semestern, en månad innan pensionen. Hon som hade planer på att sola, bada och skåla med sina vänner i helgen. Fira den efterlängtade ledigheten. Åka ut med båten. Komma förbi kolonin. Så som hon spenderat alla somrar jag kan minnas.

Det är omöjligt för en människa att förstå att döden kan komma så plötsligt, utan minsta förvarning. Vi får ge oss tid att låta det sjunka in, och ta in lite i taget.

Döden påminner oss om att leva, att inte ta något för givet. Att säga det vi känner till de som fortfarande hör. För det går så fort, både livet och döden. Och vi som lämnas kvar står på tur.

Vila i frid. Segla mot solen. Den tittar fram nu.

Read More

Yoga i smyg på stranden

Årets första dopp.

Pionparty.

När jag är på stranden bland folk yogar jag i smyg.

I torsdags tog jag årets första dopp och sen dess har vi varit och badat varje dag hela helgen i det fina vädret. Jag försöker yoga lite i smyg bland allt folk men i går mötte jag min överman som gick runt på händer, tävlade med sin kompis om vem som kunde stå längst på huvudet, gjorde bakåtvolter från hopptornet och långkullerbyttor så fort han skulle gå någonstans.

Jag ser fram emot semestern då planen är att yoga utomhus varje dag. Den här lotusställningen funkar bra så länge.

Älskar min baddräkt från Rose Marie Reid som med den gördellika mellandelen och puffiga nederdelen skapar den timglasform som var på modet i mitten av förra århundradet. Den får mig att vilja köpa en badmössa!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Read More